Om korna
Presentation av våra kor
I januari 2024 slutade vi mjölka våra egna kor och köper sedan dess in mjölk från två närliggande gårdar, men har kvar några västfinska kor som naturvårdare. Jennifers farfars föräldrar hade västfinska kor här på Mattas för hundra år sedan som de var så nöjda med, därför är det lite roligt att ha samma ras här igen.
2025 består vår koflock av endast tre kor: Rulla, Siro och Isa samt deras fjolårskalvar Kim, Kalle och Knut. Rulla och Siro är födda i Finland men har bott hos oss sedan de var tre månader gamla. Isa är dotter till Siro och född på gården.
För dem som har sett filmen Stormskärs-Maja är Rulla, Siro och Isa bekanta, för de deltog alla tre i inspelningen.
Vi döper våra kalvar på en särskild bokstav varje år. Vi började på A när första kalven, Annie, föddes år 2014 och fram till 2024 har vi kommit till K i alfabetet. De kor eller kvigor med avvikande första bokstav har vi köpt in.
De två första kvigorna vi köpte in 2013 hette Tiffany och Freja och de var av rasen Ayrshire. Ayrshire (brunvita) och Holstein (svartvita) är de två vanligaste mjölkraserna i Finland och på Åland. Vi ville dock satsa på lantraser, så nästan alla kalvar som fötts hos oss har varit korsningar av antingen Västfinsk boskap eller Nordfinsk boskap. Vi hade också alltid en eller två Jerseykor under åren vi mjölkade våra egna kor för att de har extra fet och proteinrik mjölk. Sommaren 2020 köpte vi från Finland några renrasiga västfinska kvigor från Finland, vilka vi fastnade extra mycket för och har kvar.
De kor och kvigor som vi hade i uppstarten av verksamheten har fått ge namn till våra produkter. Dessvärre har det gått så länge att ingen av dem finns kvar längre, men de lever kvar i minnet.
Här på bilden ser ni Jerseykon Åsa som gav namn åt grill- och stekosten för många år sedan. Numera har vi bara västfinska kor i vår lilla besättning.
Mattas kor
Rulla: Född 23.12.2019. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P. Nella. Far: P. Ylevä
Siro. Född 6.3.2020. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P. Puro. Far: J. Oras.
Isa. Född 14.04.2022. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P.Siro. Far: H. Mustikka
Hittills har vi själva fött upp alla kalvar som fötts här på gården, både tjurkalvar och kvigkalvar. Tjurkalvarna kastreras som små och får sedan gå tillsammans med kvigkalvarna eller sin mamma ända tills de blir så stora att de kan skickas till slakt. Kastrerade tjurar kallas stutar. Efter slakten tar vi ofta hem en del av köttet tillbaka från det lokala slakteriet Dahlmans, dels till husbehov, men vi brukar också ha nötkött till salu nu och då. I och med att tjurkalvarna kastreras får de leva ett fint liv utomhus i motsats till okastrerade tjurar som oftast hålls inomhus hela livet, då de brukar bli svårhanterliga p.g.a. sina hormoner.
Kofakta
Kor mjölkas vanligtvis två gånger per dag, men på vissa gårdar mjölkas de tre gånger och på de gårdar som har robotmjölkning kan det bli ännu fler. Hos oss mjölkades korna två gånger per dag, klockan 06 på morgonen och klockan 18 på kvällen.
Mjölkningsproceduren börjar med att spenarna rengörs med en trasa. Genom beröringen startar också en reflex som kallas nedsläppningsreflexen som gör att mjölken rinner ner i spenarna och spenöppningen vidgas. Efter att spenarna är rena mjölkar man några spendrag från varje spene i ett kontrollkärl för att kontrollera att den ser och luktar som den ska. Sedan kan mjölkmaskinen sättas på, en spenkopp för varje spene. I vanliga ladugårdar leds mjölken oftast i rör till en kyltank där den kyls ner direkt. Hos oss leddes mjölken till ett spann som vi sedan fick köra på mjölkkärran upp till mejeriets mjölkrum och hällde till kyltanken, genom ett filter som rensade bort eventuella orenheter.
Det tar oftast mellan fem och tio minuter för maskinen att tömma juvret på all mjölk. När det inte kommer mjölk mera tas maskinen av och spenarna sprayas med ett spray som vårdar spenarna och håller bakterier borta en stund efter mjölkningen. Det är extra viktigt att kon inte lägger sig i smuts första halvtimmen efter mjölkningen eftersom det tar så länge för spenkanalen att på nytt sluta sig. Om det kommer in bakterier i juvret kan kon få juverinflammation.
Efter varje mjölkning diskas mjölkutrustningen noggrant.
Smådjuren
Kaniner
På gården finns två kaniner av rasen Rex, systrarna Klara och Bella. Klara är vit och brun, med kaninvokabulär gepardfärgad. Bella är brun- och svartspräcklig, s.k. Japanfärgad. De är födda 4.7.2020 och har bott hos oss sedan 8 veckors ålder. Deras uppfödare heter Chris Marins.
Höns
Vi har en liten hönsflock på 8 hönor och en tupp. De är kläckta under juli 2022 och var bara en eller ett par dagar när vi hämtade hem dem. Tuppen och är av rasen Barnevelder som är en svart hönsras med vackert mönstrad fjäderdräkt. Sedan är det tre hönor av rasen Cream Legbar och fem av rasen Sussex. Cream legbar en ljusbrun höna som lägger grönblå ägg och Sussex en mestadels vit höna som värper beigea ägg.
Katterna Lisa och Luna
I november 2024 fick vi hem kattungarna och systrarna Lisa och Luna som är två svartvita bondkatter. De älskar att busa och att gosa.
Ålandsfår
Vi har tre tackor av rasen Ålandsfår som är en lantras som funnits på Åland i flera hundra år. Den var nära att dö ut på 1980-talet, men har sedan dess räddats och nu finns ett hundratal uppfödare, främst i här på Åland och i finska fastlandet. Det är en ganska liten fårras som kan ha många olika färger. Till sättet är de aktiva och nyfikna. Både gumsen (ca hälften) och tackan (ca en fjärdedel) kan ha horn.
Våra tackor har våra barn döpt till Anna (svart), Elsa (vitgrå) och Athena (gråsvart) och alla tre är hornlösa. De har alla tre varit flasklamm, vilket har gjort dem mycket tama och sällskapliga. Fårens uppfödare heter Annette Loumann.
BETEN
En ängs- eller betesmark är en naturlig gräsmark som har betats eller slagits under flera hundra års tid. Om dessa marker har gödslats eller dikats kallas de kultiverade betesmarker, men har de aldrig påverkats av produktionshöjande åtgärder kallas de naturbetesmarker.
Betande djur och biologisk mångfald
Naturbetesmarker har stor biologisk mångfald och är en av de artrikaste miljöerna här i Norden. Upp till 40-50 olika arter kan finnas på en kvadratmeter naturbetesmark. Inte bara många olika växter finns på naturbetesmarker, också insekter, svampar och andra djur lever där.
Betena här närmast gården räknas inte som rena naturbetesmarker då vi utfodrar djuren på betena och för på så sätt ny näring till betena, utan våra beten hör till de kultiverade betesmarkerna. Däremot är de naturbetesmarker i den bemärkningen att vi aldrig plöjer dem och deras växtlighet består av naturligt etablerade växter, det är inget särskilt sorts gräs vi sått dit. Lite längre bort från gården går en del av våra ungdjur sommartid på ett några hektar stort naturbetesområde.
Ängsnätfjärilen
Den utrotningshotade ängsnätfjärilen som i Finland bara finns kvar på Åland, lever och förökar sig på våra betesmarker. Varje år kommer studeranden från Helsingfors universitet och kartlägger förekomsten av ängsnätfjärilen på utvalda platser på Åland och vår gård ingår i ett sådant område. Efter sommaren 2018 som var osedvanligt varm och torr såg det inte så lovande ut för ängsnätfjärilen då knappt några larver hittades 2019, men den verkade tack och lov ha återhämtat sig ganska bra till sommaren 2020 då studerandena hittade många larver igen. Ängsnätfjärilens värdväxter är axveronika och svartkämpar och vi har gott om svartkämpar på våra marker.
