Om korna

Vi brukar ha runt 5 mjölkande kor, men med kalvar och ungdjur brukar det finnas närmare 20 nötkreatur på gården. Både mjölkkor och ungdjur går utomhus året om, men alltid med tillgång till en torr och ren liggplats under tak. Sommartid består deras foder mest av bete, vid torka brukar vi dock behöva stödutfodra med ensilage från våra åkrar. Vintertid har de fri tillgång till ensilage eller hö. De mjölkproducerande korna får året om en liten giva kraftfoder vid mjölkningen för att de ska få i sig tillräckligt med energi. Kraftfodret vi ger består dels av egenodlat ekologiskt spannmål och dels av ett köpt proteinfoder baserat på ärter, åkerböna och raps/rybs. De minsta kalvarna brukar få bo inomhus i en box vintertid.

Presentation av våra kor

Vi döper våra kalvar på en särskild bokstav varje år.  Vi började på A när första kalven, Annie, föddes år 2014 och nu 2021 har vi kommit till H i alfabetet. De kor eller kvigor med avvikande första bokstav har vi köpt in.

De två första kvigorna vi köpte in 2013 hette Tiffany och Freja och de var av rasen Ayrshire. Ayrshire (brunvita) och Holstein (svartvita) är de två vanligaste mjölkraserna i Finland och på Åland. Vi ville/vill dock satsa på lantraser, så nästan alla kalvar som fötts hos oss är korsningar av antingen Västfinsk boskap eller Nordfinsk boskap. Sedan vi började göra glass 2017 vill vi också ha åtminstone en mjölkande Jerseyko, för deras mjölk är extra fet och proteinrik och passar väldigt bra att göra glass av. Sommaren 2020 köpte vi in fyra renrasiga lantraskvigor från Finland. En nordfinsk vid namn Peppi och tre västfinska: Rehti, Rulla och Siro.

Mattas Clara
Mattas Tiffany
Mattas Meja
Mattas Annie

Mattas kossor

Annie. Född 26.12.2014.Ras: Ayrshire/Västfinsk boskap. Mor: Tiffany. Far: H. Ähvä.

Dora. Född 7.2.2017. Ras: Ayrshire/Västfinsk boskap. Mor: Freja. Far: H. Ähvä.

Disa. Född 16.2.2017. Ras: Ayrshire/Nordfinsk boskap. Mor: Primadonna. Far: P. Ilkka-Eemeli

Solgnista: Född 22.4.2017. Ras: Jersey. Mor: Solglimt. Far: VJ Lurik.

Peppi. Född 5.11.2018. Ras: Nordfinsk boskap. Mor: Miina. Far: M. Jack.

Frida: Född 5.1.2019. Ras: Västfinsk boskap (75%)/Ayrshire (25%). Mor Annie. Far: P. Ylävä.

Fanny. Född 20.4.2019. Ras: Västfinsk boskap (75%)/Ayrshire (25%). Mor Dora. Far: K. Herkku.

Filippa: Född 27.7.2019. Ras: Jersey (75%)/Nordfinsk boskap (25%). Mor: Dagny. Far: VJ James.

Felicia: Född 10.8.2019. Ras: Jersey. Mor Sollycka. Far: VJ Gislev.

Rehti. Född 26.8.2019. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P. Noppa. Far: P. Noheva

Rulla: Född 23.12.2019. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P. Nella. Far: P. Ylevä

Siro. Född 6.3.2020. Ras: Västfinsk boskap. Mor: P. Puro. Far: J. Oras.

Glittra. Född 14.3.2020. Ras: Västfinsk boskap (87,5%)/Ayrshire (12,5%). Mor: Annie. Far: H. Juureva.

Glimma. Född 15.3.2020. Ras: Nordfinsk boskap (81,25%)/Highland cattle (12,5%)/Jersey (6,25%). Mor Cajsa. Far: P. Uslak.

Gabriel. Född 31.07.2020. Ras: Ayrshire/Västfinsk boskap. Mor: Tifffany. Far: Pessin Oovali.

Gulliver. Född 15.11.2020. Ras: Ayrshire (75%)/Nordfinsk boskap (25%). Mor: Disa. Far: VR Ballet.

Hilma. Född 6.1.2021. Ras: Jersey (75%)/Nordfinsk boskap (25%). Mor: Dagny. Far: VJ Dandi.

Hilmer. Född 13.3.2021. Ras: Nordfinsk boskap. Mor: Peppi. Far: Pelson Prison.

Mattas Cajsa
Mattas Åsa
Mattas Freja

Hittills har vi själva fött upp alla kalvar som fötts här på gården, både tjurkalvar och kvigkalvar. Tjurkalvarna kastreras som små och får sedan gå tillsammans med kvigkalvarna eller sin mamma ända tills de blir så stora att de kan skickas till slakt. Kastrerade tjurar kallas stutar. Efter slakten tar vi ofta hem en del av köttet tillbaka från det lokala slakteriet Dahlmans, dels till husbehov, men vi brukar också ha nötkött till salu nu och då. I och med att tjurkalvarna kastreras får de leva ett fint liv utomhus i motsats till okastrerade tjurar som oftast hålls inomhus hela livet, då de brukar bli svårhanterliga p.g.a. sina hormoner. Våra kvigkalvar föds upp till mjölkkor.

Ekologisk djuruppfödning

Alla våra nötkreatur sköts och utfodras enligt de ekologiska reglerna. Det innebär bl.a. att kalvarna ska få färsk mjölk (inte pulvermjölk) under deras tre första levnadsmånader (istället för (ev. pulvermjölk) i två månader i konventionell produktion), att djuren ska äta 100% ekologiskt odlat foder som till minst 60% av fodrets torrsubstans ska bestå av grovfoder och att det är dubbelt så lång karenstid efter läkemedelsbehandling än för konventionella djur. En annan viktig regel i ekologisk produktion är att djuren ska ha tillgång till bete när förhållandena medger det och att djuren inte får stå fastbundna under längre tider.

Kofakta

Kor mjölkas vanligtvis två gånger per dag, men på vissa gårdar mjölkas de tre gånger och på de gårdar som har robotmjölkning kan det bli ännu fler. Hos oss mjölkas korna två gånger per dag, klockan 06 på morgonen och klockan 18 på kvällen.

Mjölkningsproceduren börjar med att spenarna rengörs med en trasa. Genom beröringen startar också en reflex som kallas nedsläppningsreflexen som gör att mjölken rinner ner i spenarna och spenöppningen vidgas.  Efter att spenarna är rena mjölkar man några spendrag från varje spene i ett kontrollkärl för att kontrollera att den ser och luktar som den ska. Sedan kan mjölkmaskinen sättas på, en spenkopp för varje spene. I vanliga ladugårdar leds mjölken oftast i rör till en kyltank där den kyls ner direkt. Hos oss leds mjölken till ett spann som vi sedan får köra på mjölkkärran upp till mejeriets mjölkrum och hälla ur till kyltanken.

Det tar oftast mellan fem och tio minuter för maskinen att tömma juvret på all mjölk. När det inte kommer mjölk mera tas maskinen av och spenarna sprayas med ett spray som vårdar spenarna och håller bakterier borta en stund efter mjölkningen. Det är extra viktigt att kon inte lägger sig i smuts första halvtimmen efter mjölkningen eftersom det tar så länge för spenkanalen att på nytt sluta sig. Om det kommer in bakterier i juvret kan kon få juverinflammation.

Efter varje mjölkning diskas mjölkutrustningen noggrant.

Våra kor är med i den s.k. kokontrollen. En gång i månaden tar vi mjölkprov från varje enskild ko och skickar in mjölken på analys till ett laboratorium. Efter några dagar får vi en rapport på varje kos protein- och fetthalt i mjölken samt ett celltal som är ett mått på kons juverhälsa

Smådjuren

Kaniner

På gården finns två kaniner av rasen Rex, systrarna Klara och Bella. Klara är vit och brun, med kaninvokabulär gepardfärgad. Bella är brun- och svartspräcklig, s.k. Japanfärgad. De är födda 4.7.2020 och har bott hos oss sedan 8 veckors ålder. Deras uppfödare heter Chris Marins.

Höns

Vi har en liten hönsflock på 3 hönor och två tuppar. De är födda under våren 2020 och har bott hos oss sedan hösten 2020. Rasen är dvärgkochin. Den vita tuppen heter Booba och den färggranna tuppen heter Jerry. Hönorna är svåra att se skillnad på, men den minsta kallas Lilla Pingvin.

Katten Rut

Katten på gården heter Rut. Hon är helt svart förutom några vita hårstrån på halsen. Rut var bara kattunge när Lars-Johan kom på besök till Mattas första gången 2010, men hon börjar nu bli en gammal dam, i kattår räknat. Hon blir bara keligare med åren, så det händer ibland att cafébesökarna får en katt i knäet när de sitter och äter glass.

Ålandsfår

Vi har tre unga tackor av rasen Ålandsfår som är en lantras som funnits på Åland i flera hundra år. Den var nära att dö ut på 1980-talet, men har sedan dess räddats och nu finns ett hundratal uppfödare, främst i finska fastlandet och här på Åland. Det är en ganska liten fårras som kan ha många olika färger. Till sättet är de aktiva och nyfikna. Både gumsen (ca hälften) och tackan (ca en fjärdedel) kan ha horn inom.

Våra tackor har våra barn döpt till Anna (svart), Elsa (vitgrå) och Athena (gråsvart) och alla tre är hornlösa. De har alla tre varit flasklamm, vilket har gjort dem mycket tama och sällskapliga. Fårens uppfödare heter Annette Loumann.

Bin

Sedan hösten 2020 har vi en bikupa på gården. Bin är fantastiska varelser, fascinerande och nyttiga! Än så länge är vi inte så vana biodlare, men hoppas på många år tillsammans med bina framöver.

BETEN

En ängs- eller betesmark är en naturlig gräsmark som har betats eller slagits under flera hundra års tid. Om dessa marker har gödslats eller dikats kallas de kultiverade betesmarker, men har de aldrig påverkats av produktionshöjande åtgärder kallas de naturbetesmarker.

Betande djur och biologisk mångfald

Naturbetesmarker har stor biologisk mångfald och är en av de artrikaste miljöerna här i Norden. Upp till 40-50 olika arter kan finnas på en kvadratmeter naturbetesmark. Inte bara många olika växter finns på naturbetesmarker, också insekter, svampar och andra djur lever där.

Betena här närmast gården räknas inte som rena naturbetesmarker då vi utfodrar djuren på betena och för på så sätt ny näring till betena, utan våra beten hör till de kultiverade betesmarkerna. Däremot är de naturbetesmarker i den bemärkningen att vi aldrig plöjer dem och deras växtlighet består av naturligt etablerade växter, det är inget särskilt sorts gräs vi sått dit. Lite längre bort från gården går en del av våra ungdjur sommartid på ett några hektar stort naturbetesområde.

Ängsnätfjärilen

Den utrotningshotade ängsnätfjärilen som i Finland bara finns kvar på Åland, lever och förökar sig på våra betesmarker. Varje år kommer studeranden från Helsingfors universitet och kartlägger förekomsten av ängsnätfjärilen på utvalda platser på Åland och vår gård ingår i ett sådant område. Efter sommaren 2018 som var osedvanligt varm och torr såg det inte så lovande ut för ängsnätfjärilen då knappt några larver hittades 2019, men den verkade tack och lov ha återhämtat sig ganska bra till sommaren 2020 då studerandena hittade många larver igen. Ängsnätfjärilens värdväxter är axveronika och svartkämpar och vi har gott om svartkämpar på våra marker.