LADUGÅRDEN

Ladugården

Här bor alla kossor och några grisar
Läs mer om våra djur

Gårdens historia

Jennifer är uppvuxen på gården Mattas som gått i arv inom hennes släkt sedan 1815. Gården fick sitt namn efter en Mats Mattsson som byggde upp den efter stora ofreden 1714-1721. Efter stora ofreden var byn helt öde efter att ryssar ockuperat byn och stora skogsbränder hade härjat. Mats Mattssons barnbarn fick dock inga egna barn, så hans barnbarns frus systerson tog istället över gården och det är från den släkten Jennifer härstammar. Namnet Sundman kommer från Jennifers farfars farfar som kom från Vårdö och gifte sig med dottern här på gården. 

Ladugården

Ladugården är byggd mellan 1919 och 1921 av Jennifers farfars far Einar Sundman. Jennifers farfar Birger föddes mitt under ladugårdsuppförandet då han föddes 1920. När ladugården var nybyggd hade den en avdelning för kor, en för arbetshästar, en för grisar och får samt ett rum för hönsen.  Den har dessutom ett ”dyngrum” dit gödseln från alla djuren fördes. En del av ladugården var ett vagnslider och så fanns det en källare för förvaring av rotsaker, potatis med mera. På övervåningen, skullen, förvarades höet. En väldigt mångsidig byggnad alltså. Ladugårdens nedre del av väggarna består av stora stenar, som en stenhuggare Kero huggit ut från bergen här i byn.

Idag fungerar ”dyngrummet” som ligghall åt mjölkkorna under vinterhalvåret, hästspiltorna är mjölkningsbås, där de gamla kobåsen stod är det hästboxar där det oftast bor någon kalv vintertid och i svinstian bor våra mindre djur – kaninerna, hönsen och fåren under vintern. Skullen tömde vi på bråte och bytte golv på inför vår, Jennifers och Lars-Johans, bröllopsfest 2014. Nu fungerar den som marknadsplats under bl.a. Skördefesten och Jul på Mattas och vi kan ta emot större fika-grupper dit under sommaren om det är dåligt väder, men mesta tiden förvarar vi bara halm och sågspån till djuren där. Källaren är förfallen, men ska förhoppningsvis snart rustas upp.

Bagarstugan

Om byggnaden

Bagarstugan har av flera generationer kallats just bagarstugan, även om bara ett litet rum i hela stora byggnaden är bakstuga. Övriga användningsområden den ursprungligen hade var:

  • Smedja
  • Bykstuga/bastu
  • Snickarbod
  • Härbre
  • Lägenhet
  • Utedass
  • Vedlider
  • Flera vindsförråd

 

Nuvarande tegelbyggda bagarstuga ersatte i slutet på 1940-talet den gamla träbyggda bagarstugan som stod på samma plats. Det var Jennifers farfars far Einar Sundman som planerade och byggde den. På 1940-talet var man ännu så gott som självförsörjande på gårdarna, vilket tydligt avspeglas i byggnadens utformning.

Sommarcafé

Sedan 2017 finns ett sommarcafé i den delen av bagarstugan där det gamla härbret fanns. I härbret förvarades det tröskade och torkade spannmålet och här fanns också en kvarn som malde spannmålet, dels till foder till djuren och dels till mjöl för att baka med. I caféet är borden placerade i de gamla spannmålsfickorna, men framsidan av fickorna är borttagna, så att gästerna slipper klättra över väggarna. 

I caféet serveras främst bakverk och lättare lunchrätter som innehåller gårdens mejeriprodukter, men det finns också olika allergialternativ så att utbudet ska passa de allra flesta.

Huvudprodukterna är gårdens glass och gårdens grillostburgare och ostpaj. Glassen säljs i små pappersbägare och finns i många olika smaker, oftast närmare tio olika smaker.

Fokus är alltid på åländska råvaror, gärna ekologiska.

Boende

Lägenheten på övervåningen byggdes för att bli en modern pensionärsbostad åt Einar och hans fru Matilda, men de hann knappt bo där alls före sin död. Lägenheten användes sedan som bostad till Jennifers farfar medan han renoverade stora bostadshuset och till hans bror Knut medan han byggde ett nytt bostadshus på den halvan av gården som han ärvde. Under Jennifers uppväxt har lägenheten ofta varit sommarbostad åt henne eller någon av hennes fem syskon. Under hösten 2020 har den renoverats och kan nu användas till uthyrning under sommarhalvåret.

Det finns tre bäddar, fullt utrustat kök, WC med golvvärme, dusch och två fungerande eldstäder (köksspisen och en kamin).

Utedass

Gårdens gamla utedass, med tre sitthål på rad, fungerar som toalett för cafébesökarna.

Bakstuga

Jennifers farmor Margret bakade alltid hemvetebröd i bakstugan under sina barns uppväxt, men sedan hon dog 1981 användes inte bakugnen och den förföll fram till 2018 då vi lät renovera upp den. Vi hade turen att känna ett par gamla damer som sedan vi fick en bakduklig ugn försöker lära oss att baka äkta vedugnsbakade hemvetebröd i den. Oftast blir det riktigt bra och det finns inget godare än välgräddade hemvetesmörgåsar med mycket smör på! Småningom hoppas vi att vi blir så varma i kläderna att vi kan börja baka hemvete tillsammans med besöksgrupper.

Bastu/bykstuga, snickarbod och smedja

I rummen i anslutning till bakstugan finns bastun/bykstugan, snickarboden och smedjan. Under Skördefesten och liknande evenemang brukar vi öppna upp till dessa rum. Där har vi sparat gamla grejer från gården och man kan se hur rummen använts förr i tiden. Under alla Skördefester har vi hittills också lyckats få tag på smideskunniga personer som gästspelat i smedjan och visat besökare hur det går till när man smider.

Gårdsbutiken

I mejeriet finns också gårdens lilla butik. Här säljer vi gårdens alla mejeriprodukter. Sommartid säljer vi också andra åländska produkter.

Andra små matproducenter vi brukar samarbeta med:

Öfvergårds i Tjudö, Finström. Jan och Anna Alm odlar och förädlar äppel till olika delikatesser, bl.a. sortren must och picklade äppelskott. De ordnar också ”äpplevelser” på sin gård. Läs mer på www.ofvergards.ax

Snäckö frukt. Grace och Conny Sahlin har en äppelodling i Snäckö, Geta, och förädlar äpplen och andra frukter och bär till must, sylter och marmelader bland annat. Sedan sommaren 2021 driver de dessutom ett café och matservering vid havet på sin gård. Deras hemsida är www.snackofrukt.ax

Nygårds skogsgrisar. Ronja Brenner och Andreas Nordlund bor bara några kilometer från oss och föder upp ”skogsgrisar”. Förutom att sälja griskött ordnar de också grissafarin sommartid. Nygårds skogsgrisar finns på facebook och instagram

Ninas trädgård, Lemland, med Nina Jansson i spetsen har specialiserat sig på havtornsprodukter – nektar, marmelad, kross, glögg, nyttiga shottar m.m., men har också en del andra produkter som örtpesto och lavendelkakor emellanåt. Ninas Trädgård kan följas på facebook.

Marskogens lamm. Ann och Åsmund Sundberg driver en liten fårgård i Svartsmara, Finström. På gården har de en egen förädlingslokal där de kan stycka och förädla kött. De gör korv, leverpastej, lammsnäckor, röker kött m.m. Sommartid brukar de öppna ett litet gårdscafé också. Hemsidan är marskogens.wordpress.com

Norrängens biprodukter i Gölby, Jomala. Kenneth Ramsdahl och Ros-Mari Ryberg-Ramsdahl är biodlare och har förutom naturell honung även flera smaksatta honungar. Ros-Mari är dessutom mathantverkare och kokar sylter, marmelader och drycker – oftast med deras honung som en av ingredienserna. Norrängens biprodukter finns på facebook.

Bostadshuset

Om byggnaden

Bostadshusets äldsta del är byggt 1870. Omkring 1910 byggdes huset ut och fick en oisolerad kall veranda med stora spröjsade fönster på framsidan. Troligtvis var utbyggnaden Amerika-inspirerad då både Jennifers farfars far och farfars farfar nyligen varit i Amerika och jobbat på den tiden. Huset renoverades på 1950-talet av Jennifers farföräldrar, på 1990-talet av Jennifers föräldrar och under 2021-2022 har Jennifer och Lars-Johan gjort en hel del ytliga renoveringar som omtapetseringar, listbyten och målning. I renoveringen försöker vi få tillbaka den gammaldags känslan i huset.

Människorna på Mattas

Presentation av gårdsfolket

MASKINHALL

Jordbruk

Vi odlar på totalt 90 hektar åkermark. Ungefär hälften här i Sund kring Mattas och andra hälften kring Lars-Johans föräldragård Vestergårds i Daglösa, Saltvik. Huvudgrödorna är lök, ofta både gul och röd lök, potatis, olika spannmål och vall. En del år odlar vi någon oljeväxt och oftast också någon ”markförbättrande” växt på en del av arealen. Löken säljs till Ålands Trädgårdshall (ÅTH) som sedan säljer den vidare till butiker på Åland och i fastlandet. Potatisen säljs till Chipsfabriken (Orkla) i Haraldsby, Saltvik, och blir till chips och olika frysta potatisprodukter. Spannmålet säljs dels till Ab Lantbruk som säljer det till fastlandet, en del går till våra egna djur, en del till andra mjölkbönder och av det ekologiska spannmålet ibland också till Germundö Gård i Saltvik.

Den mesta åkerarealen här kring Mattas odlas enligt ekologiska regler, medan den mesta kring Vestergårds odlas konventionellt.

Ekologisk produktion

För att få kalla sina grödor/produkter för ekologiska behöver man vara med i den s.k. ekokontrollen. Här på Åland är det Ålands Landskapsregering som övervakar alla producenter som väljer att ansluta sig. Varje år hålls en eller flera ekokontroller hos oss och efter det får vi ett papper på att ekokontrollen godkänts och att vi får använda det EU-ekologiska bladet på våra produkter. Kontrollen gäller både odling, djur och förädling i vårt fall.

Den största skillnaden mellan konventionellt jordbruk här i Norden och ekologiskt jordbruk är att det i ekologiskt jordbruk är väldigt strikt vilka gödselmedel och bekämpningsmedel som får användas, de ska komma från naturen, så att använda konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel är förbjudet. I den ekologiska lagstiftningen är det också ännu mer uttalat om att värna om biologisk mångfald och djurvälfärd och att måna om miljön, och ett av målen är att öka konsumenternas förtroende för ekologiska livsmedel. 

Den konventionella lagstiftningen blir dock hela tiden strängare den också och bonden är väldigt reglerad över vad han/hon får göra på sina åkrar om han/hon lyfter miljöstöd, vilket de allra flesta gör.

När vi odlar kornas foder, gräs och spannmål, använder vi bara naturlig gödsel från vår eller andras djurbesättningar och inga bekämpningsmedel alls.

Regenerativ odling

Jennifer har från hösten 2020 till våren 2021 gått en distansutbildning på 30 studiepoäng om permakultur och regenerativ odling vid Yrkeshögskolan Novia. Det finns hur mycket som helst att lära sig inom regenerativt jordbruk, så kursen har bara skrapat lite på ytan, men väckt mycket intresse.

Inom regenerativ odling är fokus alltid på jordens hälsa, man vill binda kol, öka mullhalten och ha stor biodiversitet av mikroorganismer. För att uppnå detta finns fyra principer:

  1. Maximera mångfald! Mångfald är alltid bra – så odla många grödor tillsammans, kombinera växtodling med djurhållning, mångsidig växtföljd m.m.
  2. Minimera förstörelse/störning! Stör jordstrukturen så lite som möjligt, så undvik att plöja, att djur överbetar och att använda kemikalier.
  3. Maximera jordtäcket! Lämna inte jorden bar.
  4. Maximera tiden med levande rötter. Levande rötter försörjer mikrolivet i jorden, så ha växande grödor i jorden så stor del av året som det bara är möjligt

 

Dessa fyra principer ska vi försöka implementera allt mer i vårt ekologiska jordbruk och hobbyodling. Idén är att mår jorden bra, mår plantorna bra – och sedan vi som äter plantorna.

VÄXTHUSET

Våra trädgårdsprojekt

I och med att Jennifer under 2020-2021 gått en utbildning inom permakultur och regenerativ odling har intresset för odling växt ordentligt. Att kunna bli mer och mer självförsörjande på mat är en del av målet, odlad på ett sådant som är bra för jorden och i slutändan för oss som äter den. Inom permakultur är det dessutom viktigt att tänka på helheten, att hela gården ska knytas samman som i ett nätverk, att jobba enligt naturens principer och att hela tiden observera och utvärdera hur det fungerar. Det handlar mycket om att fånga och lagra energi (inte använda fossil energi i onödan), bygga nätverk och sluta kretslopp. Mångfald av små och stora djur, mikroorganismer och växter är viktigt. Vi har detta i åtanke när vi planerar vår trädgård, men tänker att vi lär oss så länge vi lever och har inga ambitioner över att allt ska vara perfekt från början.

2020:

-plantering av flera nya bärbuskar

-nytt jorgubbsland

-aroniahäck

-buskkörsbärshäck

-odlingslådor i trä bakom bostadshuset

– rabarberland

2021:

-nytt växhus 4x10m stort

-två äppelträd och ett körsbärsträd

2022: 

-nytt blom-/odlingsland med en del perenna, egenodlade blommor